Malin Liljeholm

Författare: Christopher Paolini

 

Eragon

Brisingr

Arvtagaren

 

 

Eragon och hans drake Saphira har lyckats rädda rebellerna från ett ödesdigert nederlag i det stora slaget vid Tronjheim. De har besegrat Galbatorix styrkor, men den ondskefulle kungen hotar fortfarande att krossa alla som sätter sig upp mot hans mörka välde.

Eragon måste färdas till alvernas rike, Ellerméra, där Drakryttarnas urgamla kunskaper fortfarande lever kvar. Samtidigt tvingas hans kusin Roran att själv ta till vapen hemma i Carvahall.

Det blir en tid fylld av nya upplevelser, men också av smärta och förräderi. Inte ens de som står Eragon närmast är att lita på.

 

Jag ska ärligt säga att under delar av boken så kändes det lite som transportsträcka, ni vet när det egentligen inte händer så mycket utan mest bara känns som utfyllnad och för att vara en bok på ca 670 sidor så är väl behovet av just utfyllnad kanske inte så stor kan man tycka.. Men desto närmare slutet jag kom desto mer klart blev det allt det där som tidigare kunde kännas oklart och kanske till och med lite onödigt. Så jag man kan verkligen säga att Paolini har gåvan i att binda ihop säcken i slutet. Så trotts lite mindre roliga partier så har jag varit fast från början till slut, jag kan bara inte släppa den där känslan och begäret av att vilja veta vad som ska hända sen. Sen så är jag ju och har alltid varit lite utav en fantasy nörd så ja de här böckerna faller ju mig väldigt bra i smaken. Så mina vänner... LÄS! :)