Malin Liljeholm

OBS! TRE OLIKA DATUM SAMMA VECKA: 

 

Plats: Stugans privata förskola, sundbyvägen 15

Avslutar den här kvällen som så många andra, inlindad i en filt på soffan framför tv:n. Idag är det Pluras paradis som är på i bakgrunden. Jag har precis fått i mig en kopp te och några vindruvor också, allt för att få upp temperaturen i kroppen efter en väldigt kylig kväll i stallet. Men snart ska jag byta soffan mot sängen och filten mot mitt gosiga täcke, imorgon väntar en tidig morgon på jobbet och dessutom en väldigt lång och innehållsrik dag. Jobb, stallet och sen mer jobb med Forever Living. En storvisning ska annordnas och förhoppningsvis så dyker det upp en hel del folk, om inte annat så blir det väl i alla fall en supertrevlig kväll med härliga kollegor!

 

Så nu ska jag ta och runda av den här dagen, ge Enzo en lite godnattpuss och en morotsbit och sen hoppa i säng.

Ett något sent första advent inlägg. Julstöket har börjat lite smått här hemma, dock har jag inte hunnit med att pynta min adventsljusstake än.. men det får jag göra nu under veckan istället. :)

Större delen av dagen har gått åt till förberedelser för mitt födelsedagsfirande med släkten, sen när de väl var här kändes det lite som att luften gick ur mig. Efter att ha farit omkring som en raket här hemma hela dagen, städat, bakat, dukat och fixat så kanske det inte är så konstigt. Efter en mycket trevlig middag med en efterrätt som blev helt fantastisk trotts sin enkelhet och lite improvisation så var det bara att ta tag i ett berg av disk och lagom till Så mycket bättre kunde jag äntligen landa i soffan. Här befinner jag mig fortfarande med pyjamasen på och inlindad i ett mysigt täcke, så skönt att få avsluta kvällen med att göra inget speciellt. :)

 

Imorgon blir det häng i stallet med min pärla och lite adventspyntning här hemma, men innan jag gör någonting alls så behöver jag verkligen en låång skön sovmorgon vilket man faktiskt förtjänar på sin egen födelsedag. :)

Jag borde egentligen gå och lägga mig nu men jag bara måste skriva om mitt och Wilmas ridpass idag, jag är verkligen helt i extas fortfarande. Till en början kändes hon väldigt ofokuserad och som att hon försökte "gå ifrån mig", svårt att förklara för någon som inte är insatt i hästvärlden. Men så bestämde jag mig för att vi tar ett steg bakåt, vi börjar med grunderna och försöker hitta balansen i att bara vara oss. Och det kan ha varit det bästa beslutet jag tagit på väldigt länge, för jösses vilken skillnad det blev. Det var som att sitta på en helt annan häst och jag till och med hittade några nya knappar hos Wilma som kunde plocka fram en sida som jag inte sett allt för många gånger tidigare. Så vi avslutade med en hel del glädjetjut från min sida och lite frågande blickar från vårt ridsällskap. ;) Så ja jag kommer ha vansinnigt mycket träningsvärk imorgon, men jag känner mig också så fruktansvärt taggad på att fortsätta vår resa och ta det lite från början. Det går ju inte att sticka under stolen med att det senaste året varit tufft och att det gått långa perioder då vi inte kunnat träna alls, så att delvis börja om från början kanske är precis vad vi behöver just nu. Det känns i alla fall som att det bara kan göra oss gott. :)

 

Nu är det dags för mig att kila iväg till jobbet, en öppning och en låång arbetsdag står på schemat.

Ibland är det så skönt att bara få åka upp till stallet och mysa med min pärla, precis vad jag behövde nu ikväll. Bara pyssla om och pussa på den där underbart gosiga lilla mulen! :)

Man kan ju tycka att jag borde känna mig utvilad efter tre väldigt lugna dagar, men jag var lika trött som vanligt när klockan ringde imorse. Men de är bara att ta sig upp och bege sig mot jobbet. Häller i mig lite Aloe Vera Gel till frukost, de brukar göra susen. :)

När man känner sig pigg och frisk men inte är välkommen på jobbet får man ju helt enkelt ta och umgås med den som inte kan bli smittad. Så en uteritt i vinterkylan och solnedgången fick det bli. (Note to self: ta på raggsockor nästa gång) Eftersom det var halt i skogen och hårt på vägen så fick vi ta det väldigt lugnt men vi båda uppskattade ändå att få komma ut en sväng. Detta trotts att vi blev totalt överaskade av ett gäng med hjortar som troligtvis tänkte äta upp oss om vi frågar Wilma och dessutom var tvungna att ta oss förbi en köttätande höhäck vid grannstallet. ;) Men vi överlevde ridturen och det måste ju ändå vara det som räknas. :)

 

 

Har precis fått i mig lite frukost och sitter nu här med en kopp te framför en film, det fick bli en sjukdag hemma för mig trotts allt. Känner mig dock helt pigg och kry idag, men jobbar man med människor så är det bara att hålla sig hemma i alla fall. Överväger om jag kanske ska bege mig upp till stallet för en liten ridtur nu under dagen när alla andra ändå är på sina arbeten. De är ju tur att hästarna inte kan bli smittade i alla fall. Men innan dess ska jag ta tag i lite städning här hemma, det kommer ju hit en del folk nästa helg så de vore ju trevligt om det såg lite städat ut. :)

Har jag sagt att jag har världens bästa föräldrar?! Mamma ringde förut och frågade om jag behövde ha någonting hemhandlat och allt jag kunde komma på att jag var sugen på var nyponsoppa och rostmacka. Men eftersom jag inte hade någon brödrost så sa jag att dom kunde köpa vilket bröd som helst. En stund senare kom pappa förbi med min nyponsoppa och mitt bröd och.. en tidig födelsedagspresent. Så nu har jag min alldeles egna lilla brödrost som dessutom passar perfekt in i mitt kök och som gör helt underbart goda rostmackor! :D

 

 

 

 

Jag tänker inte gå in på detaljer, men låt oss säga att jag inte haft den bästa natten i mitt liv. Så nu spenderar jag tid på soffan, kollar lite serier och sover om vart annat. Dessutom så himla arg på föräldrar som rättfärdigar att lämna magsjuka barn på förskolan.. Nu verkar det som att jag klarar mig från sjukdagar (48 timmarsregeln), men om jag inte gjort det då är det era barn som drabbas på förskolan, det är era barn som inte får samma tillsyn och pedagogiska verksamhet och det är ni själva som skapar det. Men nog pratat om detta, nu ska jag återgå till mina serier ett tag till och försöka få i mig lite vätska..

Sitter på rast och känner mig helt trött och matt i kroppen, huvudvärken har funnits där sen jag vaknade och jag känner att något sorts virus är på väg att övermanna det lilla imunförsvar jag faktiskt hade. Så jag är glad att det är min tidiga fredag och att jag snart får ta helg. Känns som att ett par dagars ledighet inte kunde komma mer lägligt.

Idag var jag en sån där tvättäkta hästtjej som prioriterade bort middagen för att hinna upp till stallet och rida innan hästarna skulle in. Vad gör man inte när hästen äntligen fått på sig den där tappskon igen. Så ett cirka 40 minuter långt ridpass på ridbanan fick det bli nu ikväll. Massa mjukgörande övningar och tempoväxlingar för att få igång den där bakdelen som tagit semester efter en hel sommar med sjukdom/vila. Det är vår största prioritet just nu, att mjuka upp Wilmas kropp igen, bygga muskler och bygga upp en bättre kondition. Men det sistnämnda kommer ju med lite på köpet när man jobbar med de första delarna. Sen behöver ju även jag träna upp mig själv igen, man tappar verkligen allt muskelmässigt så himla fort när man haft ett litet upphåll. Så nu kämpar vi på båda två helt enkelt, men motivationen är det ju inget fel på i alla fall så det här ska nog gå vägen! :)

 

Provade även ett av de nya betten idag och det gick från att tycka att det var lite märkligt eller annorlunda i munnen till att faktiskt vara ganska tillfreds med att ha det där och till och med tugga en hel del. Så vi får väl känna oss rätt nöjda med det för att vara första gången vi provade det, jag är ju medveten om att jag har en häst som inte gärna tuggar på betten som man egentligen vill att dom ska utan det brukar ta ett tag att lirka fram det. Men det kommer nog så småning om och min magkänsla säger att det kommer passa Wilma superbra bara vi får vänja oss lite med det först. :)

 

Wilma fick sin tappsko påslagen i morse och världens bästa hovslagare bjöd på det dessutom. Hur underbar är han inte!? :) Så jag får väl trösta mig med det, jag har ju äntligen en träningsbar häst igen vilket känns helt fantastiskt bra. Jag hoppas bara att jag hinner med att rida en stund ikväll när jag kommer från jobbet. :) 

Efter jobbet idag fick det bli lite shopping till lägenheten då min väggklocka i köket bestämde sig för att kasta in handduken här om dagen. Så eftermiddagen spenderades alltså med att leta efter en ny och då råkade jag också hitta en golvlampa som blir perfekt i hallen så Enzo slipper ha det så mörkt nu under vintern och för att jag ska slippa ha taklampan tänd konstant. En golvlampa kan man ju liksom sätta en timer på. :)

 

Idag fick jag veta en rätt rolig sak, något som faktiskt fick mig att bli väldigt glad!

 

När man skriver examensarbete på Högskola och/eller Universitet får man alltid några andra arbeten som skolan väljer ut som de rekommenderar att man läser för att ta hjälp av, det handlar alltså om riktigt bra arbeten som man kan ta hjälp av i sitt eget skrivande. Och vad jag fick veta idag är att för de som skriver sina examensarbeten på Förskollärarprogrammet på Mälardalens Högskola nu under hösten så har det valts ut åtta sådana examensarbetet och... ett av dom är mitt och Sivs! Hur sjukt är inte det!? Av alla examensarbeten som någonsin skrivits på MDHs förskollärarprogram och fått högsta betyg och så var just vårat ett av dom som blev utvalt. Om jag kände mig nöjd innan kan ni ju tänka er hur bra det känns nu! Det känns verkligen som ett kvitto på att man gjort någonting riktigt bra och faktiskt har rätt att vara megastolt över sig själv. :)

Så var det måndag igen. Det känns som att veckorna går i raketfart fast samtidigt så tar dom aldrig slut. Nu börjar i alla fall jag känna av frånvaron av röda dagar under hösten, allt går bara i ett och jag känner att det inte skulle vara helt fel med en veckas semester. Men det är bara att härda ut till jul, det faktum att vi redan tränat på julsånger på jobbet ett par veckor visar ju på att den ändå är rätt nära.

 

Nej nu ska jag återgå till min musiga frukost bestående av ett glas Aloe Vera Gel blandat med vatten, två kokta ägg och en stor kopp te. En bättre start på veckan går väl knappast inte att få? ;) Ha en bra dag gott folk!

Idag är det utbildning och workshop med Forever Livingkollegor.

Jag måste bara berätta om en helt otrolig sak som hände imorse när jag var i stallet. Som jag berättat om tidigare så har ju Wilma tagit av sig en framsko och idag när hästarna var utsläppta och stod och mumsade på sitt frukosthö tänkte jag att jag skulle gå ett varv i hagen för att se om jag kunde hitta den borttappade skon. Efter en stunds vandrande fram och tillbaka släppte Wilma sin hötuss och kom ner till mig i hagen för att kika vad jag pysslade med. När hon följt med mig en stund säger jag utan någon egentlig baktanke: "Men Wilma kan du inte bara visa mig vart du tagit av dig den där skon någonstans?". Varpå hon går en bit bort från mig och liksom tittar i gräset på olika ställen och till slut bara stannar hon en bit bort, så jag följer efter henne dit. Vad tror ni låg i gräset precis framför henne... den borttappade skon som jag letade efter. Hur sjukt är det inte?! Jag fick gåshud på armarna när jag såg den. När jag sen plockat upp skon så gick hon tillbaka till sin hötuss och fortsatte äta i lugnan ro.

 

Jag kan liksom inte låta bli att undra om hon verkligen förstod vad jag pysslade med eller om det bara var ren slump att hon stannade just där just då. Jag vill verkligen tro att det var så att hon förstod och ville hjälpa mig. Men samtidigt så är det väl mest troligt att det bara var en slump att hon stannade just där. Och nu ska jag sluta spekulera i saken innan det urartar fullständigt, men en helt sjuk gåshudsframkallande upplevelse var det i alla fall. :)

 

Jag blir helt stum och förtvivlad när jag läser nyheterna idag, vad är det för sjuka människor som gör något sånt här mot andra människor. Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag inte att dom förtjänar att kallas människor, i mina ögon är dom monster. Allt detta får mig verkligen att undra vart vår värld är på väg, är det verkligen meningen att människor ska frukta för sina liv varje gång de kliver utanför dörren. Jag hoppas verkligen att allt detta kan få ett slut, att vi kan få en lite tryggare värld att leva i! 

 

Otursdagen är här och faktiskt så kan jag inte säga att jag fått känna på så mycket otur, inte än i alla fall. Jag erbjöd mig att ta städningen på jobbet idag då de andra gick i väg med barnen till en lekpark här i närheten. Bara 16 barn totalt på hela huset idag så de kändes inte som att vi behövde gå iväg alla fyra i personalen som var här då. Så med lite musik i bakrunden och med lite trasor och golvmoppar har jag spenderat min förmiddag och nu så sitter jag i lugnan ro och har lite rast. Fast i ärlighetens namn så är det ganska livat utanför.. men jag försöker koppla bort en stund med en kopp kaffe för att orka med den långa eftermiddagen som väntar. Skönt med färre barn men eftermiddagarna har en tendens att gå så himla mycket långsammare då. Men men det är ju fredag i alla fall och bara tre timmar och fyrtiofem minuter kvar tills jag får ta helg! :)

 

Planerna jag hade för mig och Wilma nu i helgen går helt bort då jag när jag tog in henne ikväll fick se att hon tagit av sig en av sina framskor.. Antalet svordommar som for genom mitt huvud när jag upptäckte detta går nog inte ens att räkna. Så planerna jag hade för helgen får vi alltså skrota och istället invänta världens bästa hovslagare som lovat att klämma in oss på onsdag så att Wilma kan få en ny sko. Så tills dess blir det alltså vila för min tjej och jag får vänta ytterligare på att testa dom nya betten som jag köpte. Men men.. vad gör väl några dagar extra när vi förhoppningsvis har en himla massa år framför oss att spendera med varandra. :)

Fick lite hjälp nu ikväll när det var dags att städa Enzos bur...

Redan onsdag och min längsta dag på jobbet, först på plats och hittills helt ensamen med min tekopp. Igår vart det en riktigt lång och händelserik dag för min del och därav frånvaron här. Först lite övertid på jobbet sen hem en snabbis för att fixa stallet, Veterinär Ström kom ut och vaccinerad Wilma och kikade på hennes tänder. En liten lätt raspning bara och nu är tänderna i toppskick igen. Efter det var det bara för mig att åka tillbaka till jobbet igen för lite kvällsplanering och när jag sen kom hem var jag helt slut så det fick bli en snabb dusch och sen trillade jag i säng redan 21.15. Ganska skönt dock med tanke på att jag idag var tvungen att kliva upp vid fem. Så nu väntar en lång dag på jobbet och sen ska jag skynda upp till stallet för att mysa med min favorittjej. :)

Regnet smattrar mot fönstert och här sitter jag framför tv:n med en kopp te och bara myser. Tanken var ju att jag skulle jobba Wilma ikväll men eftersom att jag blev av med mina långa tyglar då dom behövde lagas och regnet inte ville ge sig så fick det bli en vilodag och så tar vi nya tag imorgon. Hon har ju faktiskt redan gått tre dagar på raken så en vilodag satt ju inte helt fel. Men det hade varit trevligt att rida lite då dom nya betten kom idag, är så himla sugen på att testa hur hon är att rida på dom. Det ena testade jag dock att bara sätta på idag, Wilma var lite skeptisk först men sen började hon tugga och det kändes faktiskt som att hon verkligen kommer att trivas med det. :)

 

När jag kom hem från stallet märkte jag även att lilla Enzo äntligen blivit lite piggare igen, det verkar även som att magen är på väg att komma igång igen. Jag har nog faktiskt aldrig varit så glad över lite bajs tidigare. Lättnaden är verkligen enorm och jag bara ler så fort jag hör att han sitter och gnager i sig av höet. Så nu håller vi tummarna för att det fortsätter åt rätt håll och att vi slipper uppleva något sånt här någonsin igen.

Jag och Wilma har verkligen inte haft det helt lätt det senaste året, men för ungefär 1,5 vecka sen bestämde jag mig verkligen för att det skulle bli ändrig på saker och ting. Så nu avslutar jag varje söndag med att göra upp en plan för kommande vecka. Jag känner mig själv tillräckligt bra för att veta att om jag inte har en plan och kommer hem trött från jobbet på kvällen så är det så lätt att bara skjuta upp det till morgondagen. Så på det här viset blir det jag har tänkt verkligen av. Så nu är vi alltså på väg tillbaka igen, mer målmedvetna än någonsin! För tillfället så är siktet inte ställt så högt men förhoppningsvis blir det en del spännande äventyr nästa sommar med både häst och människovänner och då måste vi ju vara i form både Wilma och jag.

 

Börjar min måndag med frukost framför ett serieavsnitt. Älskar verkligen att jag inte börjar förens nio på måndagar, det blir liksom en lite lugnare start på veckan.

En bild från en något mindre regnig dag...

Man känner sig så maktlös när ens lilla hårboll inte är sig själv.. Enzo vill inte äta och skuttar inte runt här hemma som han brukar.. Men förhoppningsvis har han bara lite ont i magen för tillfället och är snart sitt matglada busiga jag igen.

Att få avsluta en arbetsvecka i stallet med att pussa på min absoluta favorittjej är som balsam för själen. Att sen åka hem ta ett långt varmt bad och efter det bara mysa på soffan framför några serieavsnitt är inte fy skam de heller. Men nu är det dags att avrunda dagen och ladda om för en ny spännande dag som börjar i stallet. :)

Ni vet när man försover sig och hela dagen är förstörd... Ja det var min fredag det. Jag vaknade 25 min innan jag skulle börja vilket också är den restiden jag har till jobbet om jag inte behöver stanna en enda gång. Så jag ni kan säkert föreställa er paniken.. Men på tio minuter var jag färdig och ute i bilen och faktiskt så kom jag bara tio minuter sent, med andan i halsen givetvis. Så hela dagen har jag gått runt och kännt mig lite halvstressad inombords. Kanske inte den bästa starten på helgen alltså, men därför tänker jag bara passa på att mysa i stallet i kväll och sen ta ett långt bad, kanske se en bra film och dricka massa varmt te.

Dagens tumme ner är mitt antivirusprogram på datorn som jag betalar dyra pengar för och som nu stänger av sig själv och inte går att slå på... detta trotts att prenumerationen inte löper ut förens i April 2016.. Såå fantastiskt jäkla underbart alltså!! Överväger lite smått att kasta datorn från balkongen snart...

Ibland är det lätt att man liksom glömmer bort vem man är, vad man står för och vem man egentligen vill vara. Just nu har jag en sån där period i livet då motgångarna känns helt överväldigande och det är svårt att se det positiva som också finns där. Men när man ser på det ur en annan vinkel så är det faktiskt inte så illa som det känns, det finns så mycket som väger upp allt det jobbiga bara man öppnar ögonen och väljer att se det.

 

Igår kväll satt jag och pyslade ihop min årliga personliga almanacka som landar i brevlådan inom ett par veckor. För mig är det verkligen självklart att köpa min almanacka från personligalmanacka.se för då får jag den precis så som jag vill ha den, och eftersom jag inte kan leva utan en almanacka så är det rätt vikigt att den är bra. :)

Igår var det dags för det där ihopsläppet som vi alla nog hade fasat lite för.. Att släppa ihop fyra hästar som inte gått med varandra innan är ju inte helt riskfritt. Men det gick mycket bättre än väntat som tur var. Inga större skador. Wilma rök ihop med ardennern och fick sig en spark på rumpan vilket resulterade i lite haltande som snabbt gick över och sen lite strelhet. Men även stelheten gav med sig efter en liten promenad och idag är hon precis som vanligt. Så nu kan vi alla andas ut och hästarna är nöjda. :)