Att vara stark
Att man ska vara stark är något som i alla fall jag har fått höra många gånger under mitt liv. När någon säger något dumt då ska man vara stark, man ska vara bättre och se över det för den personen är helt enkelt inte värd att lägga energi på, den är inte värd att må dåligt över. Ja det är sånt man säger till ett barn som får höra elaka saker från jämnåriga runtomkring. När något jobbigt händer, när någon nära går bort då ska man vara stark för det är bäst så, man mår bäst då. Det är sånt man får höra när man känner att allt man vill göra är att lägga sig ner på marken och gråta. Alltid ska man vara stark och se förbi det som är jobbigt och tar emot, men vem är det som har bestämt att det alltid är bäst att vara stark? Ibland kanske man behöver stanna en dag i sängen och bara få må dåligt ett tag för att sedan nästa dag kliva upp och vara just det.. stark. För vi är inte mer än människor och jag tror verkligen att det är dags att vi inser att vi inte alltid kan vara starka, det spelar ingen roll vad det handlar om. Men att faktiskt kunna inse att man inte alltid är den där starka personen som alla tror kan klara allt, det är att vara stark!
Det är inte alltid lätt det vet jag. När man står där som tonåring och allt vad det innebär, man blir skoltrött, med vänner som sviker på sätt som egentligen är helt sjuka, när en person som betyder allt går bort.. Är det då man ska vara stark och se för bi allt? När man sedan får höra att man är tjock och ful.. Är det kanske då man ska vara stark och se förbi allt? Jag gjorde det, jag försökte se förbi allt.. Jag försökte att inte låta mig påverkas av orden och jag försökte att inte tänka på hur ont det gjorde, jag försökte vara stark för att alla sa till mig att det var bäst så. Men vad har det egentligen gjort för mig? Har det verkligen gjort mig till en starkare person? Jag kan säga att detta är taget direkt ur mitt liv under högstadiet, jag var med om allt det här och jag försökte vara stark. Men det är inte förns nu flera år senare som jag kan titta tillbaka och se att det handlar inte om att se förbi något och vara stark, för det kan man inte för så länge man hör och ser orden så finns dom där, det handlar om att man ska våga känna det man gör och ta sig igenom det. För man kan inte alltid vara perfekt och man kan inte alltid klara allt. Vi är inte mer än människor. Och bara för att jag försökte vara stark då betyder det inte att orden inte finns kvar, jag minns varje ord och varje mening som sas för att såra. Det kommer jag alltid att bära med mig, för det är det som sårar en mest som man minns, det är det som tar hårdast. Vi var egentligen bara barn och jag är ganska övertygad om att dom personerna som sa allt det här har glömt det för länge sen, det var ingen stor grej för dom. Men att jag sedan dess fått kämpa med mitt självförtroende, fått kämpa för att klara av att vara stark och för att andra ska tro att jag är det. Ord som för någon annan inte betyder något kan påverka personen för restan av livet, så här vill jag uppmana alla att tänka en gång extra innan ni säger något som kan såra en annan människa. Är status så viktigt att det är värt att göra så med någon annans liv? Och till er som står på sidan av, säg inte att det bara är att se förbi och glömma. För det är inte att vara stark, att vara stark är att visa vart man står och att våga vara ledsen, det måste man få vara. Och kom ihåg att en person som tvingas vara med om detta och höra dessa ord kommer aldrig att glömma, man går vidare och man blir lycklig igen men man glömmer aldrig!
Dom orden som jag fick höra för mer än fem år sedan, det är dom orden som ekar i mitt huvud varje gång jag ställer mig framför en spegel. Det är dom orden som gör så att varje gång jag får en komplimang för mitt utseende så rinner den av mig, för jag tror inte på det. Eller fel av mig.. jag trodde inte på det. För för ett år sedan när jag bestämde mig för att saker och ting måste förändras, jag måste ta mig igenom det här för att kunna bli stark. Att erkänna för mig själv att det här är jag och såhär ser läget ut idag, jag kan välja att förändra det eller så kan jag välja att fortsätt låta orden påverka mig. Jag valde en förändring, och det kanske låter som att jag säger att man kan fly från den man är. Men det är inte vad jag menar med att göra en förändring. Jag är nöjd med den jag är, men jag vet också att om jag vill så kan jag förändras, jag vet att jag kan bli mer nöjd med den jag är och jag känner att jag behöver få göra den här resan för mig själv för att sedan kliva ut på andra sidan som en ännu starkare person. Men först måste man erkänna för sig själv varför man gör det och man måste acceptera att alla är olika så även jag, det finns ingen som är perfekt och det är inte dit man ska sträva. Men man ska alltid sträva efter att själv må bra, man ska sträva efter att bli stark som person. Att vara stark är något som man bygger upp genom dom svårigheter man möter, inte genom dom svårigheter vi försöker glömma och se förbi! Glöm aldrig det! Och glöm aldrig att den enda personen som har rätten att bestämma att du borde eller ska förändra den du är det är du! Låt aldrig någon annans ord eller beteende göra det, du måste känna vad du vill och vad som är rätt för dig!
För en vecka sen hade jag aldrig vågat lägga upp den här bilden och jag hade aldrig visat mig så här offentligt. Av just den anledningen att varje gång jag ser mig i spegeln hör jag dom där orden om och om igen. Jag kan inte glömma det kan jag inte, men när jag tog den här bilden för att skicka till en person och sedan fick den reaktionen jag fick då insåg jag att jag hela den här tiden har tänkt fel. Varför ska jag se förbi och varför ska jag försöka glömma när det är händelserna som jag upplevt under mitt liv som format mig till den jag är idag. Det faktum att jag tog mig igenom den jobbiga tiden i mitt liv och att jag fortfarande vågar ha drömmar och mål det är något att vara stolt över oavsett hur jag ser ut. Ja jag har gjort en förändring och ännu är jag inte färdig men jag är fortfarande stolt över det jag har lyckats med. Så på ett sett vill jag tacka dom människorna som sa dom orden till mig förr.. För jag vet att jag tog mig igenom det och jag vart stark. Men jag tänker inte längre låta orden sänka mig, jag tänker låta dom stärka mig för jag är inte längre den personen som jag var då, den personen försökte vara stark och glömma. Personen jag är idag minns och kan vara stolt över resan sen dess. Personen jag är idag kan se sig i spegeln och tänka att jag är inte smal men jag är inte heller ful för jag är bra som jag är. Och även om jag aldrig kommer glömma orden tänker jag aldrig mer låta någon få mig att tro något annat! För jag är bra som jag är och det är du som läser det här också och allt går att ta sig igenom bara viljan finns där det lovar jag! Att vilja ta sig igenom och att kunna tillåta sig att vara ledsen utan att ge upp det är i mina ögon att vara stark! :)
Kommentarer
Postat av: Elin
Jättebra skrivet Malin, tänkvärt och starkt av dig. Och jag tycker du är jättefin!
Svar:
Malin Liljeholm
Trackback