Malin Liljeholm

Jag trivs här hos farmor och farfar på min bäddsoffa, här där bekymmerna som krettsar runt mig hemma i Stallarholmen inte kan nå mig. Här är det jobbiga inte lika påtagligt och jag kan tänka på annat utan att dras tillbaka till de jobbiga tankarna som jag helst inte vill veta av. Som en liten minisemester för själen har detta blivit för mig. :) Så därför har jag valt att stanna här hela skolveckan och kommer alltså inte hem förens på torsdag kväll. Men tro nu inte för ett ögonblick att jag inte trivs hemma för det gör jag! :) Men ibland måste man komma bort för att kunna se det bra man har med klarare ögon. Och på senaste tiden har jag till större delen bara kunnat se det mörka, det där som man egentligen bara vill bort ifrån. Så jag behövde verkligen de här. Att få umgås med släkten som jag tidigare i mitt liv inte träffat allt för ofta, mormor paserar jag nästan dagligen.. men när man var liten var Eskilstuna stort och långt borta så hit kunde man inte ta sig på egen hand. Så nu är det dags att ta igen den förlorade tiden. 

Jag måste bara tillägga att jag är så enormt tacksam för hur mycket min familj och min släckt ställer upp för mig just nu! Jag pluggar på högskola och ska anses som vuxen men ändå finns dem här, dem stödjer mig inte bara när det gäller det ekonomiska utan på så många andra sätt också. Jag vet inte hur detta skulle ha gått utan deras hjälp.. Men nu vet jag att tack vare dem har jag möjligheten att ta en förskollärarexamen och vara helt skuldfri när jag ska ut på arbetsmarknaden om drygt tre år. Jag kommer aldrig kunna tacka dem nog för detta! <3

Jag vill även tacka mina underbara vänner som alltid ställer upp och finns där vilket humör jag än är på och hur gnällig, trött och dryg jag än är. ;) Kärlek till er! <3